En huvudvärksdag kan stjäla mer än några timmar. Du kan behöva ändra planer, ta dig igenom en arbetsdag trots smärta och återhämta dig mellan anfallen. När räknas migrän som kronisk? Frågan handlar framför allt om hur ofta huvudvärk och migränsymtom kommer tillbaka, inte enbart om smärtans intensitet.

Kronisk migrän kan påverka arbete, relationer, sömn och möjligheten att planera vardagen. En medicinsk bedömning hjälper dig att förstå ditt huvudvärksmönster och diskutera vilken vård som passar.

När räknas migrän som kronisk?

Vården använder definitionen kronisk migrän när du har haft huvudvärk minst 15 dagar per månad under minst tre månader. Under minst åtta av dagarna varje månad ska huvudvärken ha tydliga migrändrag, med eller utan aura.

Migrändrag kan till exempel vara pulserande huvudvärk, illamående, känslighet för ljus eller ljud eller att vardaglig fysisk aktivitet gör smärtan värre. Läkaren bedömer också om din samlade symtombild passar migrän.

Episodisk migrän innebär färre än 15 huvudvärksdagar per månad. Anfallen kan ändå vara svåra och påverka vardagen mycket. Gränsen mellan episodisk och kronisk migrän hjälper vården att planera utredning, förebyggande behandling och uppföljning.

Läs mer om migrän hos 1177.

Räkna fler huvudvärksdagar än de allra värsta

Många räknar bara de dagar då de behöver ligga i ett mörkt och tyst rum. Läkaren räknar däremot alla dagar med huvudvärk, även dagar med mildare eller dovare värk. Därför ger en huvudvärksdagbok ofta en mer rättvis bild än minnet av de svåraste anfallen.

Skriv gärna ned:

• datum och hur länge huvudvärken varar
• smärtans styrka och placering
• illamående, ljus- eller ljudkänslighet
• aura eller andra neurologiska symtom
• vilka läkemedel du tog och hur ofta
• hur huvudvärken påverkade arbete, sömn och vardagsliv

En enkel daglig notering räcker. Dagboken hjälper dig och läkaren att se mönster över tid, till exempel samband med sömn, stress, mens, måltider eller återhämtning. Målet är inte att lägga skuld på dig själv, utan att ge vården ett bättre underlag.

Vanliga symtom under en migrändag

Migrändagar kan se olika ut. Vanliga symtom är:

• ensidig eller pulserande huvudvärk
• illamående eller kräkningar
• känslighet för ljus, ljud eller dofter
• smärta som ökar vid fysisk aktivitet
• trötthet och koncentrationssvårigheter
• synfenomen, stickningar, domningar eller talsvårigheter vid aura

När migränen kommer ofta kan gränsen mellan tydliga anfall och låggradig huvudvärk bli mindre tydlig. Den samlade belastningen kan ändå vara stor.

Varför kan migrän komma oftare?

Vården hittar sällan en enda förklaring till att migränen ökar i frekvens. Ärftlighet spelar ofta en roll. Långvarig stress, sömnbrist, hormonella förändringar och annan smärta kan också påverka huvudvärksmönstret.

Frekvent användning av akutläkemedel kan i vissa fall bidra till läkemedelsöveranvändningshuvudvärk. Det betyder inte att du har gjort något fel. Den som lever med återkommande smärta försöker naturligtvis få dagen att fungera. Däremot kan läkaren behöva se över läkemedelsanvändningen och den förebyggande planen.

Spänd käkmuskulatur, tandgnissling och käkpressning kan också samspela med huvudvärk och ansiktssmärta. Det är inte samma sak som migrän, men det kan ingå i den samlade besvärsbilden. Läs även om skillnaden mellan migrän och spänningshuvudvärk.

Så går en utredning av kronisk migrän till

Vid ett vårdbesök frågar läkaren hur huvudvärken har utvecklats, vilka symtom du får, vilka behandlingar du har provat och hur migränen påverkar ditt liv. Läkaren går också igenom annan sjukdom, sömn, stress och läkemedel.

Ofta räcker en noggrann sjukdomshistoria och en huvudvärksdagbok. Om symtomen avviker från ditt vanliga mönster kan läkaren välja prover, bilddiagnostik eller kontakt med en neurolog.

Sök vård skyndsamt om du får en plötslig och mycket kraftig huvudvärk, särskilt tillsammans med feber och nackstelhet, svaghet, känselbortfall, förvirring, svimning, kramper eller andra nya neurologiska symtom. Sök också vård efter en huvudskada om du känner dig slö eller mår sämre. Läs mer om när huvudvärk kräver snabb vårdkontakt.

Förebyggande behandling vid kronisk migrän

När migränen kommer många dagar i månaden räcker det inte alltid att enbart behandla enskilda anfall. Läkaren kan då diskutera förebyggande alternativ som syftar till färre huvudvärksdagar, mindre intensiva anfall eller ett mindre behov av akutläkemedel.

För vissa vuxna med kronisk migrän kan läkaren överväga botulinumtoxin när andra förebyggande behandlingar inte har hjälpt tillräckligt eller inte passar personen. Botulinumtoxin har en förebyggande roll och bryter inte ett pågående migränanfall.

FASS anger att en neurolog med erfarenhet av kronisk migrän ska ställa diagnosen och ansvara för behandlingen. Läkaren ger små injektioner i bestämda områden på huvudet och nacken och planerar ofta nästa behandling efter ungefär tolv veckor. Effekten varierar, och läkaren följer upp resultatet med bland annat huvudvärksdagbok och samtal om vardagsfunktion.

Läs mer om läkemedel vid migrän hos 1177 och aktuell FASS-information om botulinumtoxin vid kronisk migrän.

När är det dags att söka hjälp?

Du behöver inte vänta tills du säkert vet om din migrän uppfyller definitionen för kronisk migrän. Kontakta vården om huvudvärken kommer ofta, om du använder akutläkemedel regelbundet eller om dina vanliga strategier inte längre hjälper.

Boka också en bedömning om huvudvärksdagarna gradvis blir fler eller om migränen gör att du undviker arbete, sociala aktiviteter eller fysisk rörelse. För en del är målet färre anfall. För andra är det att kunna genomföra en arbetsdag, vara mer närvarande med familjen eller slippa oron för nästa huvudvärksdag.

När migrän räknas som kronisk behöver du inte bära frågorna ensam. Ta med din dagbok och dina frågor till vårdbesöket. Vården ska räkna in hela din vardag, inte bara antalet huvudvärksdagar.

Texten ger allmän information och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Ring 112 vid akuta neurologiska symtom eller misstanke om allvarlig sjukdom.