

När huvudvärken styr kalendern, arbetsdagen och möjligheten att göra planer kan förebyggande behandling bli en viktig del av vården. Målet är inte att behandla ett pågående anfall. I stället försöker läkaren minska antalet huvudvärksdagar och göra migränen mer hanterbar över tid.
Kronisk migrän kan påverka arbete, familjeliv, sömn och återhämtning. Därför behöver varje person en individuell bedömning av symtom, tidigare vård och egna mål.
Kronisk migrän innebär minst 15 huvudvärksdagar per månad under minst tre månader. Minst åtta av dagarna ska ha tydliga migränsymtom, till exempel pulserande smärta, illamående eller ljus- och ljudkänslighet.
När migränen kommer så ofta räcker akut behandling inte alltid. En läkare kan då bedöma om förebyggande behandling vid kronisk migrän passar. Bedömningen tar hänsyn till hur ofta huvudvärken kommer, hur mycket den påverkar vardagen, vilka behandlingar du redan har provat och vilka andra sjukdomar eller läkemedel som kan spela in.
För mer information om diagnos, symtom och huvudvärksdagbok kan du läsa 1177 guide om migrän.
Läkaren börjar med frågor om din huvudvärk. Du får berätta hur många dagar du har besvär, hur länge anfallen varar, vilka symtom du får och vilka läkemedel du använder. Läkaren frågar ofta även om sömn, stress, hormoner, annan smärta och tidigare behandlingar.
En huvudvärksdagbok ger ett tydligare underlag. Notera huvudvärksdagar, migrändagar, eventuell aura, symtomens styrka och vilka akuta läkemedel du tar. Skriv också gärna ned hur migränen påverkar arbete, studier, sömn och sociala aktiviteter.
På så sätt kan du och läkaren se både mönster och förändringar över tid. Dagboken kan också visa om du använder akutläkemedel ofta, vilket kan bidra till läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
Ingen enskild behandling passar alla. Vården kan kombinera läkemedel, råd om akutbehandling, huvudvärksdagbok och stöd kring sömn eller återhämtning. För vissa kan regelbundna måltider, jämnare sömnvanor och fysisk aktivitet göra mönstret mer förutsägbart. De åtgärderna botar dock inte migrän och ska aldrig skapa skuld.
Läkaren utgår från vad som fungerar i ditt liv. För en person kan målet vara färre migrändagar. För en annan kan målet vara att kunna arbeta mer regelbundet, delta i familjeliv eller slippa planera varje dag runt risken för ett anfall.
Därför behöver du och vården prata om mer än en siffra. Hur du mår mellan anfallen, hur ofta du behöver akutläkemedel och hur mycket energi migränen tar spelar också roll.
Ibland behöver läkaren ändra en pågående plan eller diskutera andra förebyggande alternativ. Det kan bli aktuellt när migränen fortsätter att begränsa vardagen trots tidigare insatser, när biverkningar gör en behandling svår att fortsätta med eller när huvudvärken har ändrat karaktär.
Vissa personer behöver en mer specialiserad bedömning. Då kan läkaren ta hänsyn till migränens frekvens, tidigare behandlingsförsök, andra sjukdomar och dina egna önskemål innan ni väljer nästa steg.
Ge behandlingsplanen tid, men följ samtidigt utvecklingen. Migrän kan variera mellan månader, och en enstaka bättre eller sämre period säger inte alltid allt.
Notera därför:
Den informationen hjälper läkaren att avgöra om planen ger tillräcklig nytta eller om ni behöver ändra något.
Sök vård snabbt om du får en plötslig och mycket intensiv huvudvärk, huvudvärk efter en skallskada eller huvudvärk tillsammans med feber och nackstelhet. Sök också akut vård vid svaghet, domningar, förvirring, synpåverkan eller talsvårigheter.
Läs gärna 1177 råd om huvudvärk hos vuxna om du är osäker på när du behöver vård.
Du ska inte behöva avgöra behandlingsvalet ensam. En medicinsk bedömning kan hjälpa dig att förstå ditt huvudvärksmönster, se vilka förebyggande alternativ som passar och skapa en plan som fungerar över tid.
På Adxto Care kan du få en individuell medicinsk bedömning vid återkommande huvudvärk och kronisk migrän. Ta gärna med din huvudvärksdagbok och frågor om vad du vill förändra i din vardag.
Texten ger allmän information och kan inte ersätta en individuell medicinsk bedömning. Ring 112 vid akuta neurologiska symtom.
| Cookie | Varaktighet | Beskrivning |
|---|---|---|
| cookielawinfo-checbox-analytics | 11 months | This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics". |
| cookielawinfo-checbox-functional | 11 months | The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional". |
| cookielawinfo-checbox-others | 11 months | This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other. |
| cookielawinfo-checkbox-necessary | 11 months | This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary". |
| cookielawinfo-checkbox-performance | 11 months | This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance". |
| viewed_cookie_policy | 11 months | The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data. |